Nu sitter Rileys morfar och min pappa på sin motorcykel på väg till Nynäshamn. Därifrån blir det Polen, sen Ungern och sen Serbien som är slutmålet. Ensam åks det och oroliga är vi.
Jag vill bara att han ska vara vid slutmålet NU. Usch usch usch, kommer att vara ett par oroliga 4 dagar.

Finaste pappa/morfar!!
Var försiktig nu!

<3

Mmm.. Så var den med den dagen ja :P
Jobbade 13-16 och sen hem, träffa pappa som hade hämtat Riley på dagis, äta och sen var det off för mig. Pappa la Riley och när jag kom tillbaka så sov hon. Kändes fett lyxigt ^^

Ska upp 5.45 imorgon för att jobba 7-14. Wooot! They see me roollin', they hatin'.. Avundsjuka på den väckningstiden va? I knew it!

 

Off. See. You. Later. !.

 

Nu sitter jag här med mina två rutor mörk 70%-iga choklad som är det jag får äta ikväll.
Låter lite konstigt kanske, "får äta", men alltså, jag tycker att jag stoppar i mig så himla mycket onyttigt när jag är trött och så får jag sån ångest efteråt. Även det låter väldigt fjortis, men alltså, det är en sak att stoppa i sig saker för att det är gott, men om man äter för att äta, då är det inte rätt. Alltså, att man knappt tycker att det smakar gott, utan att du äter av rutin, att du ALLTID äter snask på kvällarna.
Så därför försöker jag ändra mig lite. Jag tror säkert att jag kanske kommer falla tillbaka, men jag tänker ju ge det ett försök iaf.
+ att det vore ekonomiskt att slippa köpa allt.

Idag var jag och Christoffer på ICA Maxi och jag kände mig helt tappad. Jag skulle ju bara handla vit choklad till muffisen jag skulle ta med till Linda och sen potatis och en sport-BH. Men jag brukar ALLTID köpa godis till mig själv, och chips. Så att inte göra det nu, kändes ytterst förvirrat. Speciellt eftersom jag har kvinno-vecka.

Hur som haver, det var trevligt att umgås med Christoffer och det var trevligt att äta middag hos Linda med alla barnen + hennes karl Abbe.
Riley grät hela vägen hem och väl hemma fick hon ringa BÅDE mormor och morfar. Sicken lyx. Så det fick pratas lite och då blev hon nöjd.
Så ville hon kramas och pussas i sängen och hålla mamma om ansiktet och titta henne i ögonen och prata. ^^ <3

Nu sitter jag här, som sagt, med mina två rutor som nu är en. Sport-BH'n är på och likt tusan så har jag 6 bröstvårtor ;) hahaha! Blev väl tyvärr ett litet insiderskämt där då bara Linda fattar tror jag.

Puss, nu blir det L-word och massvis med pälsmatta-snaskande. ;) Höhö..

Mhmm. Dagen började med att Riley och jag sov till 7. Sen så blev det välling, påklädning och sen dags för att cykla till dagis. Som vanligt är vädret skumt, kallt på morgonen och varmt på eftermiddagen. Stackars barn får stå ut med att frysa först, för att sen svettas.. Suck! Jag vill inte klaga på vädret, men det här är ju underligt, tycker ni inte det?

Hur som haver, sen när jag kom hem så var det ut igen för att promenera med Linda och hennes flock. Det var trevligt trots lite regn. Sen pratades det lite med Thor och han och Linda sa att jag var ett naturbarn. Jag tolkade det som att jag var dum i huvudet. Hyggligt.. :P

Hem och fixa iordning havegrynsgröt som jag så plikttroget äter varje morgon nu :) Det är fasligt gott vill jag meddela. Havegrynsgröt med sylt och mjölk. En hård macka med leverpastej lyxar jag till med ibland också. Oj oj oj!
Nu är ni intresserade va?

Satte mig sen för att göra läxor, efter att jag blivit klar med en så belönade jag mig med lite träning, sen en dusch, äta lite lunch och sen så satte jag mig framför datorn igen. Så nu är jag klar med tre arbeten! :D YAY!
Nu så har jag handlat och hämtat Riley. Snart så ska jag till och göra potatismos som ska ätas med köttbullar. Blir fiiiiint det där :D

En bra dag vill jag nog summera upp det till.
Riley vart jätteglad på dagis och sprang till mig i vanlig ordning och gav mig en bamsekram.
Jag hade varit lite busig och köpt med en godis till Riley som hon fick äta på cykeln hem. Är inte det en bra avslutning på en måndag på dagis?
Nu tittas det på Mamma Mu och Kråkan som jag laddat ner och bränt ut ^^

Cya!

Sitter här och tänker på hur äckligt det egentligen är med godis och chips och sånt. Jag har cravings för det av gammal vana, men när jag äter det så är det inte gott. Därför äter jag bara överst i påsen och sen slängs det efter att ha legat i ett hörn i över en vecka.
Så varför inte bryta detta? Men hur? Vad finns det för bra tips att bryta en sån här vana med, när man är allergisk mot så mycket? Många av det klassiska substituten fungerar ju inte.
Alltså, kalla mig petig, men jag orkar inte sitta och skala saker hela tiden, eller skära och ha mig. Det ska vara enkelt, det ska vara snabbt och inte knöligt att hålla på med. Som ett äpple ungefär.

Jag är allergisk mot detta:

• Tomater
• Äpple
• Jordgubbar
• Plommon
• Morötter
• Paprika
• Päron
• Vattenmelon
• Nötter
• Jordnötter
• Vissa fall honungsmelon
• Mjölkprodukter

Yes.. Några tips? Är i behov av det då jag vill så hemskt gärna sluta med detta oändliga godis- och chipsätande.
Kom ihåg! Enkelt! Smidigt! Inget kladd/skära/skala osv. SMIDIGT!! ENKELT!! (billigt...)

Please?

Mhm. Körlektionen gick ju bra. Rondeller kan jag nu, däremot gick det mindre bra med parkering. Faaan. Jag har ju aceat sånt förr. Nu gick det dååååååååligt. Haha!
Kvinnan jag körde med var jättetrevlig iaf. Hästkvinna som ridit i 45 år. Så när hon skulle förklara saker för mig, så förklarade hon i hästtermer. Hur bra är inte det då? Wooot!

Ja, cyklade sen ner till Ö-riket och mötte mamma och lekte med Riley som utmanade ödet lite för många gånger och skulle klättra och gå balansgång som dom stora barnen. (+ hänga knäveck...)
Vi drog sen till Hamncafét där självaste Maria Montazami/Montezami/Montizami satt med sin familj -man.
Var ju lite coolt så där. Mamma konstaterade att hon hade löshår. Haha! Nähe? Älskade mamma <3

Nu är vi hemma och jag kollar lite på facebook innan det är dags att börja göra iordning kvällsmaten som består av inte mindre än... *trumvirvel*.... STUVADE MAKARONER OCH FALUKORV!!! *vilda applåder, glädjetjut och trosor som kastas upp på scen*

*bockar och bugar*
Hehe, tänk ifall man lagt till ett till g där, bockar och buggar ^^ hahaha! Hur hade inte det sett ut då?

Jaaaaa... Vad ska man göra nu då? Jo! Kan lägga upp en bild på mitt passfoto. Enligt Garry ser jag lite ut som en gängmedlem. Vad tycker ni? Skulle ni våga möta mig en mörk natt i en gränd?

Snart så är det dags att cykla till körskolan för att övningsköra lite. På en söndag liksom? Hm. Det känns lite underligt, men vädret suger, så då är det ju lite roligare att köra ^^
Var ute och övningskörde med farsgubben i torsdags och då fick han mig bla att backa längst flera smala grusvägar. Sammanlagt 0,5 km. Phew.
Körde sammanlagt 4 timmar med honom och det var hemskt roligt! Jag fick köra till ÖB, kyrkans hus, stan, dagis, landet, Sparrsätra osv osv.

Jag hoppas verkligen att körkortet snart finns här i min plånbok. Då jävlar anamma!


Riley ligger och sover just nu och jag ska väcka henne för ungefär 1 minut sen. Hon får ju bara sova MAX 45 minuter om dagen för att hon inte ska bli helt odräglig på kvällarna med sin enorma energi :) Den som vi älskar och avskyr från stund till stund.
Ja, nu lät "avsky" väldigt hårt, men när man är trött och vill att barnet ska sova så man själv får däcka, så suger det lite när ungen studsar på väggarna ^^
Bara liiiiiiite då..

Höhö.

Grattis till Fina Linda och hennes snygga Aston som kom 2:a på helgens utställning! HEJA HEJA! Nu närmar ni er vinsten!
Min byracka klättra upp på köksbordet idag och snodde en macka, så för henne så blir det avlivning med smörkniven. ;)

Igår så hade jag Linda över här på middag innan det var dags för oss att gå på zumba. Helt plötsligt så hörde jag Riley ropa "kissa" och då rusade jag iväg och trodde att hon hade fått av sig blöjan och börjat kissa på golvet.
Nä du, där fick jag mig en överraskning.
Riley satt på toan, den riktiga toan själv. Då blev jag lite fundersam och trodde att hon satt på ringen bara. Men nej, vet ni vad hon gjort?
Hon hade först tagit fram pallen till toan så att hon kom upp, tagit fram insatsen till toan så att hon inte trillar ner i den, sen dragit ner byxorna och tagit av blöjan och sen satt sig på toan för att kissa. HA!
Vad säger man om det liksom? Alla rätt! När hon var "klar" (hon vet proceduren, däremot så kissar hon inte riktigt än) så tog hon toapappret, torkade sig och spolade.

Jadu, det verkar som att det sitter. :P

Vad är planerna för dagen då?
Morgonen började lite halvstressigt. Riley vaknade inatt och bara skrek. Hon måste haft en mardröm eller något. Hon bara skrek och skrek, hämtade henne och la henne i min säng och imorse när hon vaknade så var hon väldigt hes. Lilla stackarn!

Rusa till dagis som ligger på andra sidan stan och sen cykla tillbaka till Linda för att gå ut och gå en sväng. Det var trevligt!

Nu sitter jag här och har ätit frukost, det är simhopp på TV (BLÄÄÄ!!) och ska börja gå igenom inlämningsuppgifterna till skolan.
Ajustja! Måste ringa till körskolan också. Hehe!

Cya!

Har hållt på att redigera bilderna ifrån dagens äventyr på Parken Zoo i Eskilstuna, men nu är jag så trött så det får bli senare att uppdatera.

Godnatt!

Fan alltså, det var ett tag sen man skrev ett ordentligt inlägg på bloggen.
Men vad ska jag skriva om liksom?

Hm..

Mina kusiner är här i krokarna! Det uppskattas och är väldigt roligt! Dom bor väldigt högt norrut och det är inte så ofta som dom drar sig neråt hit. Jag är ännu kassare på att ta mig uppåt också.

Jag och Christoffer var och såg sista Harry Potter filmen också. Den var bra. Helt klart sevärd. Jag och Christoffer delade dock båda samma åsikt om en viss del i filmen. Får väl ta och skriva ut det sen när alla har sett filmen istället. Annars blir det väl SPOILER-alert på det här.

Riley är fortfarande i sin "härliga" trots.. Inget duger. Allt är fel. You name it.
Vi var på stan idag och fikade med mamma och när det var dags att åka och hon satt på cykeln och vi hade vinkat av  kära mor, då kom störtfloden. Satan i gatan vad hon grät och skrek!
Hon ville vara med mormor, men hon skulle åka och kolla på båt så det gick ju inte. Till slut så fick jag nog och stannade vid en tom lekplats och satte ner henne ifrån cykeln och så fick hon ställa sig i "skamvrån" en stund.
Nu låter det kanske hemskt, men efter att man försökt att prata och lugna och inget funkar så är det de här det kommer till.
Jag satte mig brevid och väntade och efter kanske 2 minuter så var hon lugn och man kunde prata med henne och vi gick för att gunga en stund.
Lilla älsklingen, man känner sig som världens sämsta förälder, men det är seriöst det bästa sättet för Riley. När hon går igång på den växeln som hon kommer upp till, så är det ingen poäng med att försöka kommunicera eller "överrösta" skriket. De går inte. Bättre att hon får lugna ner sig och sen komma till mig, men att jag alltid finns i närheten och inte kastar in henne i skamvrån igen när hon försöker komma till sans.

Jag läste i någon föräldra-tidning att man inte skulle sätta barnen i skamvrån för att dom inte kan koppla till vad det är dom har gjort fel. Men om vi säger nu att X har klättrat upp på köksbordet trots att mamma har sagt nej och satt sig för att leka med vasen som står där. Mamma kommer in och ser detta och säger åt X att inte leka med vasen och att gå ner ifrån bordet genast. X gör inte det, utan plockar istället upp vasen och låter den trilla ner på golvet. Vad gör man då? Då har barnet varit direkt olydig mot en. Ska man vara pedagogisk och prata om det hela och säga "Det där var fel X, så får man inte göra." Medans man sitter och plockar skärvor och blommor på golvet. Eller ska man bara ryta till av den värsta grottkvinna-rösten och slänga in ungen på rummet tills den är snäll?
Ledsen om jag verkar hård, men det sista stämmer på mig. Det finns MÅNGA situationer där jag inte blir arg på Riley utan pratar och tar det lugnt, men när jag säger något och hon tittar på mig och "inte lyder" utan gör en direkt motsats, vad ska man tolka utav det?
Som när man säger åt att inte leka med maten och hon surar ihop och drar sen ut handen utanför stolen och bara protest-släpper gaffeln på golvet.  Kom igen! Pedagogik!? Seriöst? Varför är det så fel för många att bli riktigt jävla arg? Det är ju en del av livet liksom. Sätter man sig emot mamma/pappa så kan det bli så att taket lyfter, men ingen dör och mamma/pappa blir glada snart igen. Man påpekar ju sen att man älskar barnet. Så är det ju.

Jag har hört det sägas att kanske hade det blivit bättre ifall man fick slå barn mera. Det tror jag väl inte mycket på. Däremot står jag nog på den sidan att vi har blivit för mjäkiga med barnen. Att det daltas för mycket och att vi inte blir tillräckligt jävla arga. Meningen är inte att barnen ska frukta oss, utan bara inte vilja göra mamma/pappa arg.

Jag har inte blivit uppfostrat hårt, men däremot har mina föräldrar blivit arga när jag har gjort något fel. Typ skitit i mina läxor och bara ridit hästar istället. Då fick jag gå in på rummet utan mat och höra att dom var besvikna på mig. Men nästa dag var det ju bra igen.
Eller som när jag ringt upp en telefonräkning på nästan 3000 kr. Då låg jag inte i lä. Då skrek dom på mig och satte mig ner för en lektion i telefonvett.
Men vad lärde jag mig av det då? Att fan i mig inte göra det igen. Och inte gjorde det ont eller dödade mig. Ingen slog mig.
Men jag tycker faktiskt att barn idag har mycket mindre respekt för sina föräldrar.

Självklart ska man förklara för barnen vad dom gjort för fel. Absolut! Men ibland verkar folk välja att använda förklarandet som enda bestraffning. Vad lär dom sig av det?
"Ok, om jag skjutsar ner vasen från bordet, då berättar mamma i lugn ton varför det är fel." Kom igen, varför ens bry sig?
Alla som någonsin varit ung vet hur lätt det är att koppla bort sånt. Hur man stänger av öronen och går till sitt "happy place" istället.

Nu menar jag inte att barnuppfostran är som hunduppfostran, för det vette fan, men om man nu använder det som exempel, att när du uppfostrar en hund, så daltar du inte med den. Du ryter tag när den kissar inne (om du precis har varit ute) och då nyper till den när den biter på något den inte får eller dylikt. En hård uppfostran för en liten valp, men som du får igen flera gånger om när valpen blir större. Då ligger det som grund där.
Det är bättre att ta tag i saken NU, än att vänta tills barnet gör samma sak när den är äldre. Varför mjäka för att dom är små? Det snackas ju överallt om hur smarta barnen är. Dom förstår. Kanske inte allt, men inte så lite som vissa tror, TROR jag.

Nåväl. Alla gör ju på sitt sätt. Jag HATAR att vara hård på Riley. Men det är ett uppfostringssätt som jag tror på. Curlande barn mår inte bra av det. Dom lär sig inget av det. Inget puschar dom till mera eller kräver att dom tar tag i saker.

Måste bara få tillägga. När jag och Riley var i lekparken så ville hon upp på en gunga. Hon försökte och försökte men kom inte upp, hon tittade på mig flera gånger och liksom "upp". Men så pratade jag med henne och sa "nej, försök igen nu" för jag såg så nära hon var. Jag förstod att flera andra föräldrar hade gett upp tidigare och gått fram och lyft upp henne, för det är ju bara en gunga. Men nej, satt kvar en stund till och hon försökte ett par gånger till och sen likt helvete så kom hon upp. Allt hon behövde göra var bara att skjuta fram foten lite mera så skon inte fastnade i ryggen på gungan. Hon var SÅ stolt när hon kom upp på gungan och kunde gunga själv!

Man ska inte vara hård JÄMT, men jag tycker att man ska kräva mera utav dom. Det som är möjligt för dom. Att plocka upp efter sig, att lägga saker i tvättkorgen, att kunna ta ner leksaker själv ifrån ett hyllplan som man vet att dom når, att ta sig upp själva när dom snubblar. etc etc.

Vad tycker ni? Är det fel att vara hård?

Provar att blogga ifrån iPhonen och det tog lite googlande för att komma på hur man gör det ifrån telefonen. Nåväl, mysteriet löst! Gårdagen var aktiv till tusen, åkte ut på landet med Linda, hennes son och två lurviga bestar. Vi badade, åt korv med bröd, fikade, gick till bresse och badade med hundarna och barnen, åt glass och sen var det dags att åka hem. Det är alltid så roligt att vara med Linda och hennes lilla trupp! Vi älskar dom!! Mormor körde först hem Linda och sen körde hon mig och Riley till min pappa. Barnen somnade i bilen. Väl hos pappa så var min faster där och pappa lagade hemmagjord pytt-i-panna. Goooott! Idag bär det av till Sanna och hennes lilla familj i Grillby! Yay! Det var ungefär tusen år sen sist och jag tror Riley och Vanessa kommer att få det så otroligt roligt! På återseende!

Välkommen tillbaka om en liten stund för en ny design här på bloggen!
/ Frida & Anna