Blandat

Jadu. Jag sitter här och tänker på en hel del grejer här. Lite blandade saker kan man ju säga. Inga direkt dåliga grejer. Bara smått.

• Varför skaffar folk hund bara för att ha den som valp i ett par veckor och sen helt plötsligt hitta problem med den ? Idioter hela bunten.
• Folk som duttar med sina barn. Varför ? Vad är poängen ? Vad tjänar barn på att bli duttad med ?
• Arrogant.. Varför kan jag inte skaka av känslan av att jag är arrogant inom vissa ämnen ?
• Vad är det som avgör ifall en kompisskap är avslutat ? Är det ständigt pågående trots att man aldrig pratar ? Eller tar det vid någon punkt slut som man ser tar upp igen om man mot förmodan skulle börja prata igen ?

Hur fungerar det egentligen när folk anser att ens barn ska vara hemma bara för att man själv är det ? Trots att dom har tid på dagis och ändå får barnet inte vara där ? För att mamma tycker att det är roligare när barnet är hemma ? Hur blir det då ? Är det själviskt ? Är det okej ? Om barnet egentligen inte kan uttrycka sig, tar man egentligen då ifrån barnen sina kompisar ?  Ska man som mamma prioritera barnens kompisar före sin egen ensamhet ? Ska jag tänka för mig själv att jag vill ha mitt barn hos mig för att jag ska ha roligare, trots att jag vet att barnet kommer ha så sjukt roligt med sina kompisar på dagis ? Vad är rätt ?

Suck. För många frågor ^^

Efter att barnet inte är bebis längre så är min uppfattning att det är bra att gå på dagis. Underbart ju! Båda för barnet och för dig. Barnen får lära sig att anpassa sig till andra, bra rutiner, rolig och lärorik lektid både inomhus och utomhus. Du får tid att jobba/plugga/städa/var vuxen eller vad man nu behöver tid till. Dessutom kan ni längta efter varandra och ha en bra eftermiddag/kväll tillsammans, glada och pigga (nåja, oftast!).

Så tycker jag, men så har jag ju inga barn heller :P

Många frågor och många svar på frågorna oxå blir det beroende på hur man ser på saken. Eller det där med daltande med barnen är ju sjukt! Det vinner ingen på eller föräldern kanske tycker de för stunden men fatta då när man får igen allt till slut när barnet är van vid att alltid bli daltad med, ojojoj!

Kämpa på Frida! Du har nog dom bästa svaren själv!

Jag håller med dig, mår barnen bra på dagis kan de gott vara där även om man är hemma själv. Simon tycker ju att det är kalas där och de gör så mycket olika saker varje dag.
Det där med hund tänker jag inte ens kommentera, du vet vad jag står i hundfrågor... Vem är det som ska göra sig av med sin hund? Säg åt dem att lämna den här!
Puss på dig!

om barnet trivs på dagis tycker jag det är där det ska vara! leka med kompisar åså :) det är ju en viktig sak speciellt med riktigt sociala barn.och osociala åxå kanske för den delen! :) men man gör som man vill men jag tycker INTE det är fel att ha barnet på dagis även om man själv är hemma! =)

duttande tror jag inte främjar någons utveckling faktiskt... och du är nog den minst arroganta personen jag känner iaf! :)

ang om man inte pratar... är man vänner behöver man inte prata så mycket utan man vet att personen ändå finns där... det känner man nog ara själv =)