Frida & Riley

På torsdagen var vi hos min mormor och hade påskmiddag med släkten. Dagen slutade med att vi satt på akuten.
Stackars Riley har såna problem med förstoppningar att det inte ens är roligt. I 4 veckor nu har det bara varit problem att bajsa. Pratar man om det med folk så kommer alla med en ny mat eller huskur som ska lösa på problemet. Tyvärr så fungerar det inte. Hon skiter helt enkelt inte.
Enda gången hon har skitit av sig själv, är när hon fick nästan hel tub med messmör. Men det känns väldigt extremt för att göra det varje gång.
Hon får laktulos dagligen för att försöka smörja tarmarna och göra det enklare.

Okej, till händelsen.
Riley hade ont i magen hela vistelsen hos mormor. Hon pekade på magen och sa "ajaj" och hon ville byta blöja hela tiden. För hon kände ju att något var på väg, då ska det bytas. Fast jag försöker förklara att mamma inte kan byta blöja hela tiden. Det finns ju inget i dom. :( Sen så började hon vagga framåt, hon ville inte sitta eller stå.
Till slut så verkade det lugna ner sig och hon satte sig ner för att prova äta, men hon kunde inte få i sig något.
Ringde till 1177 och dom sa att jag skulle åka in eftersom det hade gått 5 dagar sen senaste gången hon sket.
Sagt och gjort, vi åkte in.
Väl på akuten så fick vi ett rum ganska så snabbt. Jag hade tagit med mig laptopen för att kunna få Riley lugn med sitt älskade barnprogram <3 Wiggles <3
Vi låg där och tittade på film och doktorn kom in efter en timme och började höra sig för, hon vill även kolla Riley i stjärten, så vi fick dra ner strumpbyxor och blöja och hon kände efter med lillfingret i stjärten på henne. INTE roligt ifall du frågar Riley. Stackars liten började gråta direkt. Men det var snabbt över och doktorn konstaterade att det var fullt av bajs där.





Vi fick titta lite mera på Wiggles medans vi väntade på att en undersköterska skulle komma in och sätta igång och ge Riley klyx. Riley började väl känna på sig vad som skulle hända, för hon tog sig ner ifrån sängen och gick och hämta sin jacka och pekade mot dörren och säger "kom kom". :( Nej tyvärr Riley, vi måste stanna  här :(

När hon kom in och började fixa iordning, så var det som att Riley förstod, hon la sig på sidan med ryggen emot undersköterskan och tittade på mig oroligt. "Det är lugnt Riley.. Nu ska du äntligen få bajsa"
Mmm.. Lugnt och lugnt.. Pyttsan.
Sköterskan började sätta in det långa röret och stackars stackars Riley bara skrek. Fy så hon tyckte det var obehagligt. Jag var tvungen att hålla fast henne och samtidigt försöka lugna henne att det snart är över. 120 ml flaska och så mycket man kan ska in.
När hon var klar så var Riley i panik. Hon slängde sig ifrån sängen och stod och skrek och blev helt röd i ansiktet och svettades som en jagvetintevad. Herregud så ont hon hade :(
Jag satte mig ner på golvet lika fort som hon kom ner, och hon lutade sig emot min axel och höll armarna om mig och bara skrek.
Tårarna rann som rinnande vatten och smärtan fortsatte.
Till slut kunde hon inte stå längre utan hon la sig ner med huvudet i mitt knä och bara låg och skrek, grät och pressade.



Efter en stund så verkade hon vara klar. Hon började andas i normal takt, fortf. gråtandes. Svettig och röd i ansiktet.
La henne upp på sängen igen och skulle börja ta av blöjan, undersköterskan påpekade att nu verkar det vara fullt iaf.
Tog av blöjan och OH. MY. GOD. vad med bajs. Jesus kristus. Undersköterskan tappade seriöst hakan och sa:
-Herregud, så där mycket bajs har jag ALDRIG sett i hela mitt liv. (Påpekas bör även att detta var en äldre kvinna).
Mmm.. 5 dagars bajs som kommer ut på en gång. Stackars stackars Riley..
Sköterskan sprang ut och kom tillbaka med en liten nallebjörn till Riley för att hon varit så duktig.



Jag började torka rent, och hon sket mera. Stackarn, det fanns fortf. kvar liksom. Trots den massiva mängden.
Efter när hon fått på sig ren blöja så la jag upp henne mera korrekt i sängen och la mig brevid henne. Vi tittade lite mera på Wiggles medans vi väntade på doktorn som skulle komma snart. Riley var så trött vid det här laget. Sen när doktorn väl kom in, så somnade Riley medans jag och doktorn pratade.

Doktorn rekommenderade att Riley ska få microlax var tredje dag pga att hon har en trögare mage än andra. Det är en elak cirkel, där om man inte äter tillräckligt, så blir man förstoppad, och blir man förstoppad så tappar man aptiten vilket leder till att man inte äter. Förstår ni vad jag menar?

Hon tyckte att jag skulle kontakta BVC för att börja göra en utredning på henne eftersom det har pågått så pass länge.
Tur att jag har tid där den 26/4 för just det.  Vi fick även börja ge mera laktulos och ha ett klyx hemma ifall bajset inte kommer, så att vi inte ska behöva åka till akuten en gång i veckan för att Riley ska få bajsa.

Vi satte oss sen i väntrummet, lilla Riley och jag. Hon vilade på soffan och jag satte mig ner och bara tänkte.
Helt plötsligt så kom pappa in, han hade tagit en taxi till sjukhuset för att kolla hur allt hade gått. Då var det som att Riley fick energi ifrån någonstans, hon satte sig upp och sprang till sin morfar och tog tag i hans hand och visade honom lekrummet och sin nallebjörn. Pappa skrattade och berättade att det är han och hans jobbkamrat som har köpt dom här nallarna och skänkt till sjukhuset. Hehe. Så det var ju lite roligt :P

Mamma kom och hämtade oss och körde hem oss. Riley och jag la oss i sängen och tittade lite mera på Wiggles och somnade sen båda två i min säng.
Vi åkte in vid 21 och var hemma strax efter 00. Riley var tröttast av oss alla.
Men hon är en kämpe. En riktig liten kämpe.

Nu är nästa steg utredningen för att se varför detta pågått så länge.


(Hemma och tittar på TV med morgonvällingen)

En bild hos mormor ska vi visa också :)